Beroende

 

Vad är ett beroende?

Det är skillnad på missbruk och beroende. Man kan ha ett missbruk, det vill säga att upprepade gånger använda sig av drogerna på ett skadligt sätt för sig själv och/eller sin omgivning. Ett exempel kan vara att köra rattfull. Men när man är beroende har det gått ett steg längre och fysiskt förändrat hjärnan, på ett sätt så att även om man hade viljan, så har man förlorat kontrollen över sitt missbruk. Att “vara beroende” av att shoppa, ha sex, arbeta, eller äta socker är oftare än typ av missbruk även om det kan likna substansberoende på många sätt. Idag är det endast beroende av alkohol, tobak, spel, narkotika och tabletter som klassas som beroendesjukdom, enligt Hjärnfonden. Dessa är alltså beroenden som kroniskt förändrar hjärnans belöningssystem. Att leva med beroende och missbruk är oftast långt ifrån ett väl fungerande liv, eftersom beroendet får en att bortprioritera andra saker som vänner och familj, men även arbete och sysselsättning samt rent fysiskt nödvändiga saker som mat och sömn. Beroendet talar om för kroppen att ingenting utöver drogen spelar någon roll, och man har inte längre glädje över det man tidigare tyckte om. På det här sättet går beroende ut över hela ens psykiska och fysiska hälsa, även det den inte påverkar direkt. Idag finns det ingen möjlighet att bota ett beroende, dvs att återställa hjärnan till hur den såg ut innan förändringen, men det finns behandlingar för att ta sig ur missbruk.

 

Exempel på substansberoenden

Alkohol; påverkar följande neurotransmittorsystem; dopamin (stimuleras och flödar till belöningscentrat), serotonin (stimulerar), endorfin (stimulerar de hämmande signalsubstanserna som bland annat saktar ned andningen och dämpar smärta), GABA (binder till receptorerna och förstärker den hämmande effekten) och glutamat (förändrar receptorerna och blockerar dem så att utsöndringen av andra neurotransmittorer och aktiveringen av enzym och hormoner hämmas). Hela hjärnan arbetar långsammare. Mycket alkohol gör att hjärnan vänjer sig och anpassar sig till den, vilket kan leda till ökad alkoholtolerans och abstinens. Det kan ge övergående problem som ett överstimulerat nervsystem, men även skada hjärnan permanent, till exempel genom neuroners förmåga att slå på och av gener och det skyddande fettlagret myelin som snabbar upp processer mellan nervceller. Pupillerna reagerar inte lika snabbt och muskelkontrollen minskar. GABA-receptorerna förändras i strukturen och ger färre hämmande effekter, vilket gör att alkoholtoleransen ökar och större intag behövs för samma effekt. Slutar tillförseln av alkohol upplever man abstinens som sömnlöshet, ångest, depression, rastlöshet och i värsta fall epilepsi. Beroende kan utvecklas då den naturliga dopamin-utsöndringen minskar och belöningscentrat inte fungerar utan tillförseln av alkohol.

 

Heroin; omvandlas till morfin i kroppen som imiterar endorfiner. Morfiner stimulerar belöningscentret då de binder till och hämmar GABA vilket gör att mer dopamin släpps ut. Medan vanliga endorfiner sedan snabbt bryts ner, stannar morfin kvar längre och gör att njutningskänslan håller i sig. Morfin hämmar även utsöndringen av Substans P, som är inblandad i överföringen av stimuli från känselkroppar via neuroner upp till hjärnan. Medan vanliga endorfiner blockerar utsöndringen av smärtsignalerna i Substans P för att minska smärta, blockerar morfin även mottagarreceptorerna vilket gör att Substans P inte kan binda till något och skicka vidare sina signaler om smärta. Heroin är en s.k. opiat som är mycket beroendeframkallande jämfört med också snabbt höjer kroppens toleransnivå vilket gör att man behöver större doser för att uppnå samma effekt. Detta beror på att regelbunden användning hämmar kroppens förmåga att utsöndra dopamin naturligt, vilket gör att belöningssystemet inte längre fungerar utan drogen. Man kan alltså inte känna njutning på samma sätt som innan beroendet. Kroppen anpassar sig fysiskt efter heroinet och när man tar bort det kan man säga att det blir lite kortslutning och kraftiga abstinensbesvär uppstår så som frossa, sömnlöshet, diarré, smärta i skelett och muskler, kräkningar och ångest.

 

Vem blir beroende?

I Sverige är alkoholen en naturlig del av vår kultur. Se bara på våra jul- och midsommartraditioner med nubbe och sill. 9 av 10 vuxna svenskar dricker alkohol och de flesta kan dricka då och då utan problem, men trots det sker 8 av 10 misshandelsbrott i offentlig miljö och hälften av alla dödliga singelolyckor i trafiken i samband med alkohol. 17% av männen och 9% bland kvinnorna i åldern 16-84 år anses ha riskabla alkoholvanor och bland unga är siffrorna än högre; 35% respektive 25% för män och kvinnor i åldrarna 16-29. Unga personer dricker mer än äldre och påverkas också starkare av droger. Upplevelsen och kickarna blir starkare, men också skadorna. Att ha riskabla alkoholvanor ökar givetvis risken att bli beroende och därför kan det vara bra att känna till riskfaktorerna kring alkohol och andra droger. Vad är det till exempel som gör att man börjar med dem överhuvudtaget?

 

Det finns inte ett svar på frågan om vem som kan utveckla ett beroende, eftersom det det är många olika faktorer som spelar in. I en studie kring ungdomars syn på droger och missbruk från 2011 pratar två fokusgrupper om varför de tror att man dras in i ett missbruk. Både de unga killarna och tjejerna som får diskutera frågorna tror att uppväxt spelar roll, umgänge samt att drogerna kan bli en flykt från tillvaron. Är man inte nöjd med sitt liv, har psykiska eller sociala problem kan det utgöra en riskfaktor. Även genetiken och personligheten spelar in, anser de. De säger även att nyfikenhet och en vilja att experimentera gör att man kan prova droger och att man sedan fastnar direkt då man vill uppleva samma känsla igen. Flera vetenskapliga källor bekräftar denna bild. Både genetiken, vad man har anlag för, och miljön, ens sociala situation och tillgängligheten till droger spelar in. Det råder delade meningar om vad som påverkar mest. Mönster som man kan se är dock att personer som haft sociala svårigheter och problem tidigt i livet, som otrygga hemförhållanden, problem med skolgången eller frånvarande föräldrar, utgör de flesta av de tunga missbrukare som finns idag, enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. Att ha en nära släkting som är alkoholist kan också öka risken för att man själv blir alkoholberoende enligt flera källor, bland annat Vårdguiden och en vetenskaplig artikel på Läkemedelsvärlden. Det står också klart att hur mycket alkohol man tål innan man mår dåligt varierar från person till person, och en hög alkoholtolerans kan öka risken för beroende eftersom man då kan dricka mer. Det kan också vara en av förklaringarna till varför nästan dubbelt så många män som kvinnor är alkoholberoende, eftersom män oftast tål mer alkohol på grund av större kroppsvolym samt större andel vatten i kroppen.

 

Att män har större alkoholtolerans än kvinnor kan dock inte räcka som den enda förklaringen till varför fler män än kvinnor blir beroende av alkohol och andra droger, enligt flera studier som gjort kring tyngre missbruk är en knapp fjärdedel kvinnor. Går man ut från de fysiska faktorerna hos individer och tittar på samhället ser vi förklaringar som normer och könsföreställningar som påverkar detta. Enligt Tina Mattsons socialvetenskapliga bok Intersektionalitet i socialt arbete, är kön något som skapas i olika sammanhang och lägger olika förväntningar på hur män respektive kvinnor ska bete sig. Det finns många föreställningar om hur kvinnor och män ska vara och vanligt är att kvinnor förväntas ha mer kontroll över sig själva och visa sig duktiga. Fanny Ambjörnsson skriver i en artikel från 2003 om hur skam kan bli en källa till femininitet, när man som kvinna känner att man inte kan leva upp till normerna, och självkontrollen blir då viktig för att försöka leva upp till dem. Detta kan man se som en anledning till att kvinnor inte missbrukar illegala preparat i lika hög grad som män. Enligt Pelle Olsson, författare och föreläsare kring narkotika, är det vanligare med läkemedelsmissbruk hos kvinnor. Psykiska problem är också ofta vanligare, medan män oftare har mer problem med kriminalitet.

 

Varför kan droger kännas som något coolt? Här spelar kändisar och media in. Trender som cirkulerar på sociala medier så som Twitter och Facebook sätter tonen. Nyligen var det mycket uppmärksamhet till de s.k. öl-nomineringarna på Facebook, där unga människor blev utmanade att svepa ett glas öl framför kameran, ladda upp det på nätet och utmana sina vänner att göra detsamma. Att göra spontana saker utan att tänka på konsekvenserna kan man väl säga är utmärkande för ungdomar, vilket faktiskt har en vetenskaplig förklaring eftersom hjärnan inte “vuxit färdigt” förrän i 25-årsåldern. Fram till dess är inte frontalloben, som styr samordning, omdöme, beslut och impuls färdigutvecklad. Kanske är det därför motton som Yolo, you only live once, som varit särskilt stort på internet det senaste året, blir så populära just bland ungdomar. Att leva för nuet och inte tänka på konsekvenserna eller morgondagen låter ju som ett levnadssätt fullt av glädje och frihet, men i samband med droger blir det inte alltid en lyckad kombination.

 

Behandling och samhällskostnader

Att ha en beroendesjukdom är inget man någonsin kan bli helt fri från, eftersom hjärnan permanent har förändrats, men det betyder inte att man inte kan leva ett liv utan missbruk. Först och främst handlar det om att få drogen ur kroppen och bli fri från den direkta abstinensen. Detta kan ta olika lång tid beroende på vilken eller vilka typer av droger man är beroende av och ibland kan man bli tvungen att trappa ner, det vill säga att inte ta bort allt på en gång utan istället få mindre och färre doser av en svagare substans. Sedan börjar arbetet med psyket, för att hitta kraft och motivation till att hålla sig drogfri i fortsättningen. Det är ofta ett mödosamt arbete som kräver mycket tid och kraft. Tolvstegsprogrammet är en välkänd metod som används i Sverige såväl som i andra länder genom till exempel Anonyma alkoholister och Anonyma narkomaner. Programmet fokuserar mycket på terapi och samtal. Som en kort sammanfattning kan man säga att det handlar om att erkänna och acceptera sitt missbruk samt att man har brister man behöver hjälp med. Hjälpen kommer sedan från en högre makt, och enligt vissa är tron på en högre makt, eller Gud, det enda fungerande sättet att ta sig ur missbruk, något som många kan ha kritik mot. Anonyma Alkoholister liknas t.e.x ibland med sekter. Det finns dock alternativ, både privata och statliga. Att behandlas för sitt missbruk är frivilligt till en viss gräns. Tvångsvård förekommer utifrån lagen om vård av missbrukare, då en utredning görs och situationen klassas som tillräckligt allvarlig.

 

Droger kostar mycket för samhället, främst genom sjukvård, socialtjänst, rättsväsende och förebyggande åtgärder genom myndigheter. Heroinet är en av de dyrare substanserna för samhället. 2008 uppskattade Nutek i en rapport att en aktiv heroinist kostar samhället 2,1 miljoner kronor per år, jämfört med en amfetaminmissbrukare som på samma sätt skulle kosta mellan 1,4-1,7 miljoner kronor per år. Beräkningarna gjordes utifrån hur missbrukaren skulle finansiera sin livsstil, hur mycket åtgärder så som vård kostar och vad effekterna på nästa generation skulle bli. Alkoholmissbruket är mer utbrett och det har gjorts flera undersökningar för att försöka beräkna kostnaderna för samhället alkoholen för med sig. Siffrorna varierar där mellan 20 miljarder till 49 miljarder kronor per år, enligt siffror samlade på CAN. Klart är i alla fall att både individer och samhället i stort får betala ett högt pris för missbruk och beroenden av droger.

 

Hanna Hasselqvist, Globala Gymnasiet 2014